När är det dags att ge upp – eller är det aldrig det?

När är det dags att ge upp – eller är det aldrig det?

Det finns dagar då jag undrar om jag borde ha lagt ner företaget för länge sedan. Kanske borde jag ha sett signalerna, erkänna för mig själv att det inte fungerar. Jag känner skam  – att inte ha skötts att inte vara en fläckfri entreprenör. Att inte kunna betala Moms att hetsa fram pengar inför varje löneutbetalning. samtidigt finns rädslan: vad ska jag försörja mig på om jag ger upp?

När jag startade Mixed Grill var det som att jag la in hela mitt hjärta och hopp i det direkt. Det var som en kärleksförklaring till något jag verkligen trodde på. En dröm om ett liv jag ville leva Och visst, det fanns framgångar, men också så många utmaningar. För varje steg framåt verkar det ha funnits minst två steg tillbaka. Jag har kämpat, och ibland har det känts som om jag bara kämpar för att hålla näsan över vattenytan.

Att driva ett företag samtidigt som livet rasar runt en är kanske det svåraste jag någonsin har gjort. Under de värsta månaderna efter separationen kunde jag inte jobba alls. Jag var så utmattad, både mentalt och känslomässigt, att jag inte ens orkade svara på mejl. Och ändå hängde ansvaret för företaget kvar över mig som ett moln. Löner som skulle betalas. Kunder som väntade. Ett varumärke som jag försökte hålla vid liv.

Jag känner ibland att jag har svikit både mig själv och andra. Företaget borde ha skötts bättre, ja. Men samtidigt har jag också gjort mitt bästa, även när det knappt fanns något kvar att ge. Det är en konflikt som är svår att leva med – att veta att man inte har varit tillräcklig, men samtidigt känna att man har gjort allt man kunnat.

Och ändå ger jag inte upp. Inte riktigt. Kanske är det för att jag vet att det här företaget är mer än bara ett jobb. Det är en del av mig. Det är min kreativitet, min stolthet, och en av de saker som har hållit mig uppe under de tuffaste stunderna.

Men hur länge kan man kämpa innan man måste säga: “Nu räcker det”? Jag vet inte. Och kanske handlar det inte ens om att ge upp eller inte, utan om att omdefiniera vad framgång är. Att våga säga att ibland är det största framsteget att bara ta sig igenom en dag.

Så nej, jag lägger inte ner. Inte än. Jag kanske inte vet exakt vad framtiden ser ut som, men jag vet att jag är mer än mitt företag. Och att det är okej att vara en människa som fortfarande försöker hitta sin väg, mitt i kaoset.

Och vem vet? Kanske hittar jag en ny riktning där jag både kan ta hand om mig själv, mina barn och det jag har byggt – på ett sätt som faktiskt fungerar.

Tills dess fortsätter jag att kämpa, en dag i taget. Det kanske inte är perfekt, men det är äkta. Och ibland är det tillräckligt.

Back to blog

6 comments

❤️

Lena

Älskar dina kläder. Du är duktig på det du gör. Tror du ska satsa på att nå ut i sociala medier med kontinuerliga inlägg som handlar om din business och inte privatliv, kanske göra en till Instagram för de som vill följa dig privat? Att det är viktigt med fina bilder, ordentligt/lättförståelig hemsida, rättstavad svenska i story mm. Sånt ser kunden. Och missförstå mig inte. Jag ÄLSKAR ÄLSKAR dina kläder och skryter om dem. Men jag vet också att kunden i dagens samhälle är petig och sådana småsaker kan göra att man sollar bort på Instagram. Tänk tex om ett annat varumärke hade delat sin privata historia på sin affärsinstagram, det blir lite tokigt. <3 och när inte allt är rätt stavat så tappar man lite typ.. förtroende?

Sha

Jag älskar dina kläder och hoppas att du kan landa i nåt bra. Ta hand om dig på din väg vart du nu är på väg.

Mandy

Har alltid älskat det med ditt företag, att det varit så äkta och organiskt från start. Sen har du skapat magiskt fina plagg också!

Malin

Tack för att du stannar!🙏💕 Älskar dina kläder och möbster!🌟

Karin Wiberg

Leave a comment