Idag fyller Neneh nio år! När jag tänker tillbaka på tiden efter skilsmässan hade jag en bild i huvudet av hur jag skulle organisera de mest perfekta födelsedagarna. Jag såg framför mig hur allt skulle vara mysigt och ordnat – jag skulle ha beställt en tårta, presenterna skulle vara inslagna i fint papper, allt skulle vara genomtänkt. Det va en målbild ha ha!
Men klipp till igår kväll, när jag står på Carrefour klockan 21:30 och försöker få ihop något. Tårta från kylen, några sista-minuten-paket… Så mycket för mina perfekta planer!
Sen hade vi planer på att gå till ett Cat Café och fira , men när vi kom dit upptäckte vi att man måste vara tolv år gammal för att få komma in! Så det blev inget med det heller. Istället fick Nenne välja vad hon ville i en leksaksaffär men ville inte nånting annat än Robux vilket jag starkt va emot men insåg att jag fick krypa till korset har man sagt va som helst så har man det! Det blev inte riktigt som vi hade tänkt, men hon var nöjd ändå.
Jag har börjat inse att det kanske har blivit lättare att släppa pressen på att saker ska vara perfekta. För även om det inte alltid blir som man har planerat, så kan det vara perfekt på sitt eget sätt hela tiden. Det handlar inte om att allt ska vara enligt någon idealbild, utan om att vara närvarande och skapa de där små stunderna som betyder något på riktigt. Det finns heller inte någon att gömma sig bakom utan det jag skapar skapar jag och det har jag ansvar över. Det går lixom inte att säga att en misslyckad födelsedagsplanering beror på att nån annan inte gjort nånting😌
Tack Neneh världens mest otroliga person. Ingen vet på ett sätt som du vad som är bäst för dig själv. Så självständig och tydlig. – min lilla skatt. ❤️
Mitt finaste minne från igår va när Neneh i taxi. Hem efter middag ringer Rio under hennes telefontid och berättar att hon tagit hål i öronen! Rio va så glad och avundsjuk he he och Neneh så stolt. Att ha systrar endå😭