Gambia till Franska landsbygden🥭
Rio har äntligen fått se en Montessori farm school, något hon har pratat om hur länge som helst. Det här var verkligen hennes grej. Hon har sagt sen hon gick ut sexan att det är precis en sån här skola hon vill gå på. Och efter att hon har nämnt skolor i Indien och Vancouver, så står vi nu här i Frankrike. En av hemma klasskompisar från Gambia har börjat här.
Det kändes så viktigt att låta henne få se vad en farm school faktiskt är, att hon fick en tydligare bild av det hon har drömt om. Att våga följa henne, fast jag ibland tänker, vad f-n håller jag på med? Bo på den franska landsbygden, på en boarding school?! Det känns ju lite galet.
För mig väcker det så många minnen. När jag var i Rios ålder var jag också skoltrött. Jag var verkligen inte sugen på att börja gymnasiet efter nian. Jag hade en kompis som skulle åka på ett utbytesår i USA, och en dag sa jag bara till min mamma: "Jag vill också göra det." Jag fick inte det då kontrade jag med att jag ville åka till Gambia ett år. Mamma sa ja och ordande med det. Vi hade bara haft sporadisk kontakt med min pappa, men vi hade varit där och hälsat på några gånger. Mamma ordnade så att jag kunde åka. Den resan var livsförändrande för mig. Det formade verkligen den jag är som person. Att få göra den resan själv, att lämna mamma och min andra familj för en tid, var så viktigt. Jag är fortfarande så tacksam för att hon gjorde det möjligt för mig.
Och nu tänker jag på det när jag ser Rio. Hon har den här jättestarka önskan, och det känns som om jag måste försöka ge henne samma möjlighet. Tonårstiden eller hela barndomen är så kort, och jag vill att hon ska få göra det bästa av den. Jag vill följa vad hon vill så långt jag kan.
Montessori farm school ärär en skola för tonåringar oftast 12-18 där de både pluggar och jobbar praktiskt på en gård. De får ta hand om djur, odlingar och sånt där, samtidigt som de studerar vanliga ämnen. Det handlar om att barnen ska få en känsla av ansvar och självständighet, genom att vara nära naturen och jobba praktiskt. Det är verkligen ett sätt att lära sig med både händer och huvud – och det här är precis vad Rio har längtat efter.
Vi har försökt med flera skolor tidigare, men Rio har bara sagt nej. Det ska vara Montessori, och det ska vara en farm school – idag ska hon faktiskt sova över och få känna på hur det är att bo här.🥹
Spännande, men också läskigt. Skolan har både franska och engelska lärare, men många barn pratar bara franska. Rio hängde inte med i allt, men hon verkar inte alls se språket som ett hinder hon va mer så.
”ääää det kommer jag lära mig”
Om hon kommer börja här? Säkert inte. Men det kändes så viktigt att hon fick den här chansen, att få se vad hon egentligen drömmer om. Och att vi fick göra det här tillsammans, det känns så fint.